onsdag 9 juni 2010

Dagen efter

Tiden går så fort nu är man inte sextiofem längre. Förr när man var i utveckling väntade man på att fylla 10, 15, 18 ,21 så att nam fick göra som man ville. När jag växte upp var man myndig vid 21 år. Sedan dess har jag inte längtat till att fylla år. Jag har funderingar på att inte fylla mer år utan att istället fira min namnsdag. Jag tror att det är mycket trevligare att inte snacka ålder, utan istället tala om namnet. Tänk om något barn skulle döpas till Bo vilken uppstånderlse det skulle bli. Men man får hoppas att de tänker om och gör en ny almanacka där de gamla namnen kommer åter. För nu döper man sina barn till vad som helst ju tokigare dessto bättre. Jag skall inte ge några exempel för då får man på pälsen av någon, det vill jag inte. Jag väntar ju ett nytt barnbarn i juli.
Bo

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar